Aluminium

Aluminium

Aluminium är en glänsande vitaktig, icke-magnetisk metall med låg vikt, en så kallad lättmetall. Tätheten är enbart en tredjedel av den för stål. Rent aluminium är mjukt men dess hårdhet och hållfasthet kan ökas mycket genom olika legeringar. Tack vare sin låga vikt används aluminium ofta för applikationer då viktbesparing är i fokus, exempelvis inom flyg- och bilindustrin, för byggnader, inom förpackningsindustrin o s v. Andra tillämpningar drar nytta av att aluminium är en bra ledare för såväl värme som elektricitet. Metallen står ganska väl emot korrosivt angrepp i vatten och många andra kemikalier tack vare ett skyddande skikt av aluminiumoxid som bildas genom kontakt med luft. 

Aluminium kan lätt formas genom valsning, böjning, sträckning, djupdragning, strängpressning och gjutning. Dock är metallen ofta lite svårare att svetsa och svetsning av aluminium fodrar såväl anpassade procedurer som god kontroll. 

Metallen utvinns ur malmen bauxit som förekommer mestadels i tropikerna. Bauxiten raffineras till aluminiumoxid som sedan konverteras till metallen genom elektrolys, i en process som är mycket energiintensiv. Konvertering av bauxit till ett kilogram av aluminium fordrar 14 kWh av energi. I Norden finns smältverk för aluminium i Sverige, Norge och på Island. Dessa verk producerar metallen i rå form för ytterligare raffinering och eventuellt även legering. Aluminium har låg smältpunkt, ca 660°C, och flytande aluminium gjuts enkelt till slabs för tillverkning av plåt och band eller runda ämnen för profiler och stång. Den låga smältpunkten betyder även att metallen kan mycket enkelt återvinnas och energiåtgången är då bara en bråkdel (5%) av den som går åt i den primära processen. En uppskattning för Europa är att 60% av all aluminium förbrukas inom byggbranschen och bilindustrin och att denna förbrukning består till 90 - 95% av återvunnit material. I Sverige används aluminium i dryckesförpackningar och 85% återvinns.